Har en längre tid känt att jag liksom velat distansera mig från skoltänk, delvis av privata skäl men också för att jag nästan tappade fotfästet och trodde att hela livet var SKOLA. Det jag då gjort är att fylla på livet med riktigt liv och människor utanför skolans värld. Alla har vi väl det på känn. Livet måste in mer i skolan eller skolan måste ut i det riktiga livet. Waow! Plötsligt börjar jag se med andra ögon...men mitt under ledighet pockar min skolutvecklingspassion på igen...men i förändrad skepnad...
Kolossen SKOLA och dess personal är så svårmanövrerad att det är lätt att tappa modet...det krävs ett samlat MOD och KLOKSKAP för att kunna göra de förändringar som behövs och som många av oss som lärare och föräldrar känner behöver ske...Kul att följa webbens alla möjligheter till samverkande och förståelse av vad som händer i Skolsverige, världen igen, men förvånansvärt lite handlar om LIVET och om själva lärandet...Varför finns Skolan?
Lämnar jag idag min dotter till det jag tror är den absolut bästa, optimalt utvecklande och lustfyllda aktiviteten...när jag lämnar henne till skolan mellan 6-8 klocktimmar VARJE DAG under terminerna? NEJ! Så länge mitt svar är NEJ, är det min skyldighet som jag ser det att försöka göra något åt det...
Till saken hör att hon ur traditionellt perspektiv har en fantastisk fröken och en bra skolgång men, men, men...Den utbildningen hon får leder inte framåt, uppåt på det sätt jag skulle önska. Jag kan absolut inte säga att hon optimalt tränas i att bli en kreativ, entreprenöriell och kommunikativ varelse, en sådan som jag tror framtiden behöver...Självklart är det min roll som förälder att komplettera med bitar hon brinner för och behöver på fritiden...men jag tänker ändå på hur mycket tid som går åt att vara där i skolan...Hur stor del av dagen är hon mentalt där...100% närvarande och fokuserad...
För mig är nyckelord i personlig utveckling och grundbultar för att lärande ska ske...Självkännedom-Medvetenhet som leder till ansvar, Fokuseringsförmåga, Självdisciplin och Potential-talang och förmågor...
Vad skulle hända om jag vid nästa utvecklingssamtal hörde min dotter säga: -Jag håller på att förbättra min fokuseringsförmåga den här terminen...det gör jag genom Mindfulnessträning en halvtimme varje dag, danspass tis, tors och fre och genom att lära mig att spela flöjt...Min fokuseringsförmåga ska jag använda för att bli grym på läsning och då nå mina mål lättare...Det jag redan har märkt är att jag klarar att koncentrera mig allt längre stunder på matten och den har plötsligt blivit grymt kul!
Jag håller också på att bygga upp ett nätverk med kompisar i världen som också älskar att dansa...vi brukar skypa eller träffas via Google+. Det är hur kul som helst...Vi brukar lära varandra lite nya steg och så lär jag mig engelska och franska då...Jag drömmer om att..Mina mål den här terminen, månaden, veckan är...Mitt nästa steg är...//
För att skolan ska förändras pratas mycket om att rektorsrollen behöver förändras och utvecklas, självklart är det så...och förhoppningsvis leder det till att lärare i allt högre grad får rätt stöd för att utvecklas på ett professionellt sätt under hela sin lärargärning...på vägen mot det livslånga lärandet. Jag vill se en skola som inte bara förmedlar kunskap utan en skola som leder till visdom.
Har arbetat i över 20 år som lärare och i efterhand skulle jag bland annat vilja ställa följande frågor till rektorer...
1. På vilka olika sätt ser du till att din personal kontinuerligt utmanas och får chansen att utvecklas?
2. På vilka olika sätt säkerställer du att du själv utvecklas?
3. Vilka kompetenser och förmågor besitter din personal och på vilka sätt kan de leda fram till din skolas VISION?
4. Hur säkerställer ni att era elever utvecklas optimalt utifrån sin potential och sina talanger och förmågor?
osv...
Idag är jag särskilt glad eftersom jag till hösten kommer att arbeta 100% som Skolutvecklare (spännande titel) i Mölndals stad. En arbetsplats där det just nu känns extremt kul att få vara på...En kommun som alltmer satsar. Kreativa kollegor som vill grymt mycket och en kultur där vi hela tiden utmanar varandra och manar på för att främja utveckling...Vad kan passa en IKT-pedagog och coach som brinner för skolutveckling bättre...Vi har en hel del kvar att göra, men kolossen skola rör på sig i Mölndal...
Vågar jag avsluta med att erkänna att jag börjar längta lite smått till jobbet igen...
2 kommentarer:
Jag undrar om du som extern skolutvecklare kan utveckla skolan? Vem är din uppdragsgivare? Vem skall du coacha?
Och med anledning av dina frågor till rektorer; hur kan du som skolutvecklare hjälpa en skola att ta fram en vision?
Jag är nyfiken på din strategi och hur den är formulerad av utvecklingsenheten och Christer Ferm (för der är väl han som är utvecklingschef?)
Hälsningar!
Mikael Parknäs
Spännande Mikael...
Om jag och teamet jag arbetar med kan det eller inte återstår att se när jag har börjat jobba och då kan jag säkerligen återkomma med fler blogginlägg om hur jag/vi arbetar strategiskt om jag finner det intressant att skriva om.
Självklart är det den egna skolans inre arbete som är viktigast för utveckling, men många små steg kan bli ett stort kliv framåt...
Min upplevelse efter halvtidstjänst förra läsåret var dock att vi är ett team som är välkänt för Mölndals skolor och vi arbetar internt på olika skolor både med elever och lärare utifrån behovsstyrning, med allt ifrån lärgrupper, aktionslärande besök, utbildningar, workshops mm...
Frågorna till rektorer var skrivna utifrån min lärargärning som varat i mer än 20 år och där jag saknat tillräckligt med utmaningar för att utvecklas optimalt själv, såsom jag ser det när jag tittar tillbaka. Det ledde i och för sig till att jag alltid gått egna vägar med fortbildningar, sökt och lett projekt, varit utvecklingsledare mm...Jag tror dock att man kunde fått ut ännu mer av mig och flera av mina kollegor om man hade haft en mer uttalad förväntan och utmanat mig ännu mer.
Vill du veta ännu mer om hur jag jobbar kan du gärna höra av dig via mail, så kan vi träffas och prata vidare...
Skicka en kommentar