Skoltankar mitt i sommaren...

Har en längre tid känt att jag liksom velat distansera mig från skoltänk, delvis av privata skäl men också för att jag nästan tappade fotfästet och trodde att hela livet var SKOLA. Det jag då gjort är att fylla på livet med riktigt liv och människor utanför skolans värld. Alla har vi väl det på känn. Livet måste in mer i skolan eller skolan måste ut i det riktiga livet. Waow! Plötsligt börjar jag se med andra ögon...men  mitt under ledighet pockar min skolutvecklingspassion på igen...men i förändrad skepnad...

Kolossen SKOLA och dess personal är så svårmanövrerad att det är lätt att tappa modet...det krävs ett samlat MOD och KLOKSKAP för att kunna göra de förändringar som behövs och som många av oss som lärare och föräldrar känner behöver ske...Kul att följa webbens alla möjligheter till samverkande och förståelse av vad som händer i Skolsverige, världen igen, men förvånansvärt lite handlar om LIVET och om själva lärandet...Varför finns Skolan?

Lämnar jag idag min dotter till det jag tror är den absolut bästa, optimalt utvecklande och lustfyllda aktiviteten...när jag lämnar henne till skolan mellan 6-8 klocktimmar VARJE DAG under terminerna? NEJ! Så länge mitt svar är NEJ, är det min skyldighet som jag ser det att försöka göra något åt det...

Till saken hör att hon ur traditionellt perspektiv har en fantastisk fröken och en bra skolgång men, men, men...Den utbildningen hon får leder inte framåt, uppåt på det sätt jag skulle önska. Jag kan absolut inte säga att hon optimalt tränas i att bli en kreativ, entreprenöriell och kommunikativ varelse, en sådan som jag tror framtiden behöver...Självklart är det min roll som förälder att komplettera med bitar hon brinner för och behöver på fritiden...men jag tänker ändå på hur mycket tid som går åt att vara där i skolan...Hur stor del av dagen är hon mentalt där...100% närvarande och fokuserad...

För mig är nyckelord i personlig utveckling och grundbultar  för att lärande ska ske...Självkännedom-Medvetenhet som leder till ansvar, Fokuseringsförmåga, Självdisciplin och Potential-talang och förmågor...

Vad skulle hända om jag vid nästa utvecklingssamtal hörde min dotter säga: -Jag håller på att förbättra min fokuseringsförmåga den här terminen...det gör jag genom Mindfulnessträning en halvtimme varje dag, danspass tis, tors och fre och genom att lära mig att spela flöjt...Min fokuseringsförmåga ska jag använda för att bli grym på läsning och då nå mina mål lättare...Det jag redan har märkt är att jag klarar att koncentrera mig allt längre stunder på matten och den har plötsligt blivit grymt kul!

Jag håller också på att bygga upp ett nätverk med kompisar i världen som också älskar att dansa...vi brukar skypa eller träffas via Google+. Det är hur kul som helst...Vi brukar lära varandra lite nya steg och så lär jag mig engelska och franska då...Jag drömmer om att..Mina mål den här terminen, månaden, veckan är...Mitt nästa steg är...//

För att skolan ska förändras pratas mycket om att rektorsrollen behöver förändras och utvecklas, självklart är det så...och förhoppningsvis leder det till att lärare i allt högre grad får rätt stöd för att utvecklas på ett professionellt sätt under hela sin lärargärning...på vägen mot det livslånga lärandet. Jag vill se en skola som inte bara förmedlar kunskap utan en skola som leder till visdom.

Har arbetat i över 20 år som lärare och i efterhand skulle jag bland annat vilja ställa följande frågor till rektorer...

1. På vilka olika sätt ser du till att din personal kontinuerligt utmanas och får chansen att utvecklas?

2. På vilka olika sätt säkerställer du att du själv utvecklas?

3. Vilka kompetenser och förmågor besitter din personal och på vilka sätt kan de leda fram till din skolas VISION? 

4. Hur säkerställer ni att era elever utvecklas optimalt utifrån sin potential och sina talanger och förmågor?

osv...

Idag är jag särskilt glad eftersom jag till hösten kommer att arbeta 100% som Skolutvecklare (spännande titel) i Mölndals stad. En arbetsplats där det just nu känns extremt kul att få vara på...En kommun som alltmer satsar. Kreativa kollegor som vill grymt mycket och en kultur där vi hela tiden utmanar varandra och manar på för att främja utveckling...Vad kan passa en IKT-pedagog och coach som brinner för skolutveckling bättre...Vi har en hel del kvar att göra, men kolossen skola rör på sig i Mölndal...

Vågar jag avsluta med att erkänna att jag börjar längta lite smått till jobbet igen...

Förändra Skolsverige

Det är nu det händer...

Senaste veckorna har gått ruskigt fort och på något sätt har jag på allvar tagit till mig ett annat sätt att se på mitt liv...

Det är så grymt roligt att inse att det är JAG som är ansvarig för att mitt liv går i den riktningen jag vill! Hela jag försöker att anamma ett Entreprenöriellt förhållningssätt till mitt liv!

På så sätt blir varje dag en möjlighet att ta ännu ett steg framåt, en möjlighet att skapa det jag vill först i tanken och sedan i verkligheten, något jag absolut inte vill missa.

Jag har på allvar förstått vikten av att NÄTVERKA, en förmåga jag som lärare tränat väldigt lite tidigare trots att jag är supersocial. (Inte alls bitter...) Tack vare sociala medier främst facebook och twitter har mitt lärarliv fått en helt ny dimension. Jag har ALDRIG fått så mycket fortbildning tidigare som jag på ett par år fått genom länktips, bloggar, twitterflöden mm...Jag beundrar och tackar alla grymt generösa tipsare för att ni hjälper mig framåt på vägen mot mitt livslånga lärande. Ett lärande som drivs framåt av inre motivation och lust.

Det har i sin tur lett fram till IRL-träffar med nya spännande kontakter och andra fortbildningstillfällen. Det känns verkligen som 2011 är SKOLANS år...även om det inte riktigt alltid blir som jag tänker och önskar...Vill inte ha evolution utan revolution...

Rent konkret just nu är det många saker som engagerar min hjärna lite extra just nu. Här är två saker som engagerar mig lite extra just nu...

Webbseminarium på måndag runt facebookgruppen Förändra Skolsverige....

Gick igenom alla inlägg sedan starten... Det blev en liten trailer...

Jag gick också in på just nu över 100 anmälda deltagare och inser att de kommer från hela Sverige...Gjorde en wordle på vilka olika yrkeskategorier som har tänkt sig att vara med på seminariet...KUL!
Vill du också delta? Anmäl dig här eller kanske du vill veta mer först...

Den andra saken som engagerar mig lite extra just nu är en fortbildning för lärare i Mölndal som jag och Kristofer Skogholm ska hålla tillsammans med Umeå Universitet...tidigare var det en idé sedan blev det planer, nu är det bestämt och verkligt att en grupp lärare i Mölndal skall gå kursen! Yes! Pedagogisk dokumentation med IT-stöd...Formativ bedömning, Sociala medier, Coaching och Actionlearning, Omdefiniering...

Skaparlusten vet inga gränser just nu! Härligt!

Lärlust...

Har en febrig och lyrisk känsla i kroppen. Vill att tiden ska stå still och vill inte att lektionen någonsin ska ta slut...Upplever att många i rummet känner precis detsamma. Vill veta mer, vill pröva mer och frågorna haglar i rummet. Det ena leder till det andra och vi kommer tillsammans till nya höjder...Saker jag inte hade en aning om för tre timmar sedan är jag nu så nyfiken på att jag nästan är beredd att offra vad som helst...

Plötsligt bryts förtrollningen och en förmiddag på dreamweaverworkshop är till ända.

-Jaha och ni har väl koll på uppgifterna och så syns vi vecka 10 igen...

Är det mänskligt att avbryta någon som befinner sig i LÄRFLOW? En männsika som helt fångats av stunden och bara vill ha mer. En männsika där LÄRLUSTEN har tagit över allt och som hör någon säga: -NU är lektionen slut och vi ses...

På väg hem på tåget funderar jag på hur jag på olika sätt kan försätta mig i detta magiska tillstånd igen. Jag har en lång Att-göralista med olika uppgifter till kursen, till mitt ordinarie jobb och till mitt vanliga liv hemma. Trots alla andra uppgifter och utmaningar vill min hjärna inte sluta tänka på förmiddagen.

Vilken trigger skulle jag kunna ha för att framkalla LÄRLUST i andra sammmanhang? Går den att framkalla på kommando?

För mig är LÄRLUST en förutsättning för kvalitativt lärande och jag funderar vidare på hur den visar sig och när? Efter en stunds reflekterande kommer jag fram till följande:

Den visar sig genom att jag blir totalt fokuserad på det jag gör.Tid och rum försvinner. Oftast i samspel med andra härliga männsikor där mångfald ger mertänk. 

Gärna med en inspiratör i centrum som utmanar och får mig att ta steg över nya trösklar, som jag på egen hand kanske skulle vänt vid.

ALLTID utifrån min egen fria vilja. När jag har valt att jag vill göra det här...Jag vill veta mer om...Jag VILL...

Det här året där jag tänker så oerhört mycket runt mitt eget lärande och runt min egen lärarroll, vad kommer det att få för konsekvenser för mitt fortsatta lärarliv?

Har ofta fokuserat på elever som tappat motivation under mina år som lärare.

Ska fokusera extra mycket på elever med LÄRLUST ett tag nu när jag är ute i skolorna. Jag vill förstå...

Jag känner hur jag alltmer förändras och vem vet kanske blir jag en omdefinierad pedagog till slut...

Klass 9A

I måndags var det dags för SVT:s satsning Klass 9a...
Jag läste om programmet och det stod att lärarna skulle bli coachade i år, vilket naturligtvis intresserar en coachutbildad lärare.
Jag bänkade mig och tänkte att lite spännande kan det säkert vara. Förra omgången såg jag och fastnade då bland annat för idrottsläraren Igor Ardoris förhållningssätt och inställning.

Han är mental tränare och jag har också läst och rekommenderar hans bok...
Målmedvetet lärarskap. 

Han var tyvärr inte med.

Vad skulle jag få se?
Jag hoppades att man skulle satsa på att lyfta och stärka såväl lärare som elever. För mig är just det hela coachingens grundidé. Att lyssna, ställa frågor, medvetandegöra, utmana och leda framåt utifrån individens styrkor och inre drivkraft. Att göra allt man kan för att få en människa att se sin egen potential och agera utifrån den!

Hur blev det då? Ja första avsnittet var i mina ögon grymt och hänsynslöst och absolut inte hjälpsamt för lärarkåren och därmed heller ej för eleverna. Så långt ifrån coaching man kan komma! När en människa, som den manlige läraren Johnny uttrycker att han känner sig kränkt, är gränsen överträdd med hästlängder enligt mitt tycke. Visst jag vet att elever kan känna sig kränkta ofta och det är precis lika illa...Vad ville man uppnå genom att ensidigt såga pedagogernas insatser? Är det så vi får människor att växa och utvecklas?
På vilka andra sätt skulle man kunnat hjälpa dessa pedagoger i sitt lärledarskap är en fråga jag ställer mig? Konstruktiv kritik och feedback kan ges på många sätt. Det här sättet tilltalade inte mig!

Jag hoppas att det blir en vändpunkt efter detta avsnitt och att lärarkåren i Skolsverige inte framställs enbart på detta sätt!

I år arbetar jag på Utvecklingsenheten i Mölndal och lärarlyfter och har just nu inga elever. Första gången på över 20 år, men har som tur är varit ute på skolbesök i veckan och då träffat härliga och drivande pedagoger som vill och åstadkommer så mycket i sina klassrum tillsammans med sina elever! Synd att den bilden så sällan visas i media.

Jag vill verkligen att Skolsverige ska förändras och alla sätt som kan leda till bra förändringar välkomnas verkligen, men efter första avsnittet av klass 9A är jag inte övertygad om att detta program är hjälpsamt. Hoppas jag ändrar uppfattning....

Hemma i vardagen efter BETT

Efter alla fantastiska dagar i London var jag så omtumlad och full av intryck att jag bestämde mig för att koppla av några dagar och göra vanliga saker, samtidigt som jag ville bearbeta mina intryck.

Mina viktigaste lärdomar av BETTresan:

Starkast intryck alla kategorier gjorde återbesöket på Notschool hos Jean Johnson och Jonny Dyer. Deras gästfrihet är fantastisk och det blev ett rundabordsmöte med härliga ge och ta diskussioner. De hade dessutom besök av en skolform i Michigan som kallas Make way program. I Michigan har man enorma problem med elever som av olika skäl uteblir från skolan eller delvis skolkar. 25% nämndes som en siffra...

Allt det de berättade stämmer väl överens med de lärdomar vi dragit i vårt lilla, lilla projekt i Mölndal med "Elever som zappar skolan."

För att nå resultat har man börjat att laborera med andra förhållningssätt till lärande och tekniken är ett medel för att kunna använda ännu mer lust och estetiska lärprocesser i lärandet. Lärandet utgår från individen och tas på allvar och publiceras och kommuniceras på olika sätt. Alla människor har potential och vår utmaning som pedagoger är att tända den för dessa elever ofta släckta stjärnglansen i ögonen, den som är ett kännetecken för en persons "vill" och drivkraft. En nyckel på vägen mot det livslånga lärandet!

Eller som Notschool uttrycker det:

Learn what I like?

Learn when I like?

Learn where I like?

Det fick mig att reflektera oerhört mycket runt hur jag själv som lärare fungerar i mitt eget livslånga lärande...

Jag ser det som min absolut viktigaste uppgift som pedagog och coach att göra allt jag kan för att försöka locka och mana fram drivkraften och potentialen hos dem jag möter och hos mig själv. Min upplevelse var att de såg det på samma sätt. När man väl fått nosa på att förhålla sig till lärande på detta sätt, är det inte helt lätt att anpassa sig till vanlig skola igen.

Vad skulle hända om jag fick jobba på en skola med blended learning av detta slag för alla elever? Om det passar våra mest svårmotiverade elever och ger så goda resultat, vad skulle det då kunna åstadkomma för alla barn?

Hur fungerar jag själv? Vad får min lärarsjäl att vibrera? När slår min potential ut i full blom? Var sitter drivkraften? Vad kan jag åstadkomma då? Vilka människor får mig att växa?

I år har jag genom lärarlyftet IKT och lärande i Uppsala satt mitt eget lärande i centrum efter över 20 år i yrket. Förutom det har jag målmedvetet utmanat mig själv på flera olika sätt och verkar vara inne i en fas där gränser flyttas och nya möjligheter öppnas upp. Jag har lärt mig om mig själv att jag älskar att samarbeta med andra människor och just nu utmanas jag hela tiden av teamet på Utvecklingsenheten i Mölndal och speciellt Kristofer Skogholm och ser att det för mig framåt fortare. Man kan säga att vi parcoachar varandra. Bygger på en modell av parcoaching som kan användas av såväl lärare som elever. Hade under hösten elever som coachade varandra och ska nu starta upp pedagoger som coachar varandra. Missade själv föreläsning om detta i London men har fått en del återberättat som stämmer väl överens med mina tankar om coaching i skolan.

Jag fick också se nya typer av rum för lärande och lät mig inspireras av nytt möbeltänk, kreativa arbetsytor, möjligheter till skapande aktiviteter i form av radio, film-stationer mm. Allt där tekniken blir ett medel för att lära, samskapa, synliggöra och publicera sitt lärande. Tiden då man gjorde sina berättelser med fröken som enda läsare verkar vara förbi, som tur är.

Tekniken blir aldrig bättre än dess användare tänker jag efter BETT, men med det vill jag också säga att jag tänker göra allt jag kan för att utmana mig och dem jag arbetar tillsammans med för att nå nya höjder av lärande och att få vara med och skapa nya lärmiljöer och nytt tänk är verkligen en dröm jag har just nu.

BETT 2011 dag 2

Igår var det dags för BETTmässan. Eftersom jag varit där en gång tidigare i bestämde jag mig för att följa mitt uppdrag från Mölndal och titta på mässan med fokus på vad jag såg som kan bidra på vägen till omdefiniering, jag beslutade mig också för att vara öppen för området kreativitet...

Jag fastnade vid en modell av radiostudio eftersom den direkt fick mig att vilja skapa...Det fick mig att tänka att jag skulle vilja se olika typer av kreativa rum på skolorna.
Jag såg nya typer av bildskärmar för lärande...
Orättvis eller inte...det var inte många montrar som fick mig att fastna. Interaktiva skrivtavlor av olika typer med olika programvaror...inte mycket som imponerade. Fastnade på en variant av skrivtavla som gick att få som liggande bord med flera aktörer på tavlan samtidigt...en helt annan möjlighet till kreativt samarbete så som jag ser det...
Spel fick lite extrra uppmärksamhet efter alla inlägg jag läst i Förändra Skolsverige om spel. Kan här bara säga att det är ett område som fascinerar och jag vill veta mer om.
Mycket av tekniken imponerar inte och sättet att använda den inte heller, men in emellan fanns godbitar.

Efter lunch fick vi lyssna till en föreläsning om hur man använt 3Dteknik i en skola. Där blev jag riktigt imponerad och känner absolut att det här vill jag lära mig mer om. Efter den föreläsningen fick vi besöka en helt ny typ av innovativa rum med fantastisk guidning och här satte min hjärna verkligen igång...Annan möblering, annat sätt att se på teknikens möjligheter i ett rum.
Är det kanske rent av så att om vi påskyndar en ny typ av möblering och kreativa rum, så kommer tekniken och rummet i kombination att hjälpa till med omdefiniering?

Kvällen avslutades med Mölndalsgänget och spännande reflektioner över dagen. Vi var rörande överens om att vi vill veta mer om 3D och tänka vidare runt innovativa rum...Kvällen avslutades med en middag och hjärnan snurrar vidare. Jag börjar alltmer se att jag vill pröva mer saker än den breda 1-1 motorvägen, som breder ut sig i skolan. Vill inte missa avfartsvägar som kan leda till nya mål. Framförallt vill jag lära mig mer om visuellt lärande och visuella möjligheter vid lärande. Nu blir det snart skolbesök.



- Posted using BlogPress from my iPad

Första dagen i London...

Så var vi äntligen framme vid den efterlängtade resan till London med ett stort gäng från Mölndal. Vi åker dessutom med GR så planet från Landvetter bestod bara av oss....

Från flygplatsen blev det buss mot hotellet och busschauffören bjöd på precis det där som en riktigt härlig och proffsig busschaufför ska göra....en guidning samtidigt som det var transport till hotellet...En del yrkesmänniskor bjuder alltid på det där lilla extra...Det imponerar på mig...Dit vill jag nå!

Snabblunch och sedan var det dags för Inspirationsföreläsning om Google och Googleapps....Alltid roligt med folk som inspirerar och vill något...men jag slås av att det som presenterades av skolmänniskor fortfarande är så extremt textbaserat, vilka elever blir sugna på LPP presenterade som en enorm textmassa...Jag vill se kreativa visuella LPP i Skolsverige om de ska ha en mening, oavsett om de görs i Google eller någon annanstans...Det slår mig att det är en bit kvar dit.

Därefter fick vi i Mölndal en stund för oss själva. En riktigt rolig stund med val av fokusområden för veckan och en bloggstund där alla grupper fick presentera sina starttankar för veckan. Riktigt gott jobb av Kristofer Skogholm och Anders Karlsson. Nu bloggar vi på http://bett11.wordpress.com . Jag hamnade i en grupp som skulle fokusera på omdefiniering av uppgifter och lärarroll...Hur kul som helst och det blev direkt en härlig teamkänsla, vilket gjorde kvällsmiddagen till en härlig stund med Mölndalsgänget. Tillsammans kan vi komma längre.

Nästa inlägg blir om vad som mötte mig på Bett.

- Posted using BlogPress from my iPad

LÄRANDE UTAN GRÄNS

LÄRANDE UTAN GRÄNS är ord på det jag så starkt brinner för just nu...Något inom mig säger att lärande inte längre låter sig stängas in i skolan, att lärande just nu hittar nya vägar i ett rasande tempo med hjälp av all ny teknik. Kanske har det alltid varit så, men nu blir det mer synligt och mer tydligt.

Jag tillsammans med Kristofer Skogholm startade i torsdags upp en grupp i facebook: Förändra Skolsverige...Vi började med att författa ett dokument om vårt syfte:
Tillsammans och dela...att nätverka med andra runt om i Sverige som också är intresserade av att Förändra Skolsverige. En grupp där alla som vill får vara med. Varför uppfinna hjulen överallt? Inspiration, tips och utbyten av idéer i kombination med nätverkande var vad vi hoppades på.

I samma andetag som vi tryckte på knappen fick vi två förfrågningar med två medlemmar...Ska vi? Vi gjorde och vips var det klart fler med i gruppen. Allt tog en hisnande fart...och vi förstod på allvar kraften i sociala medier. Människor utspridda över hela Sverige. Allt kändes absolut inte lugnt i min mage, men jag hoppades och hoppas att gruppen ska bli ett bra forum som komplement till t.ex. DELA, som jag varmt rekommenderar. Jag hoppas att olikheter ska berika, men inser också vilket ansvar var och en i gruppen har om alla ska vilja göra sin röst hörd, nästan precis som i ett klassrum...så lätt att tysta en röst...

Redan har jag fått flera härliga tankar och tips. Idag fick jag läsa en härlig rapport om elever i Umeå, som hade fått en till en och som blivit intervjuade om sitt lärande. Den rapporten hette just LÄRANDE UTAN GRÄNS...och för mig är det DET, som allt framåt kommer att handla om:
ATT vara nyfiken
ATT våga testa nya saker
ATT bryta mark
ATT våga göra annorlunda
ATT nätverka

Ingen av oss kan väl med säkerhet säga hur utbildning i framtiden kommer att se ut?
Är det SKOLAN vi ska förändra eller är det vårt sätt att se på lärande?
Försöker vi rent av behålla något som borde ta en helt annan form?
Är det kanske rent av mer lärorikt att lära sig på andra arenor?

Om det blev bra eller inte med en facebookgrupp får framtiden utvisa, men jag var nyfiken, testade nya saker och gjorde något annorlunda mot hur jag brukar göra och det jag och Kristofer Skogholm tillsammans har gjort är egentligen väldigt mycket utanför trygghetszonen för mig, men jag har bestämt mig för att det här året utmana mig själv och verkligen göra det jag tror på. Jag tänker inte låta mitt lärande begränsas mer någonsin!

Vill du gå med så sök efter Förändra Skolsverige på facebook.